Skåne kan bekämpa omvärldsskräcken

De krafter som förespråkar minskat intresse för EU-samarbete, vill bygga murar och nya gränshinder mot omvärlden och nedvärderar klimatpolitiska initiativ borde inte ha något att hämta i den skånska och sydsvenska myllan. Ändå tycks de ha vunnit mark i valet.

Hur bemöts denna omvärldsskräck? Som jag ser det: Med ytterligare kraft lagd på kunskap, dialog och samarbete mellan samhälle, företag och utbildningsväsende.

Den utmaning jag ser framför mig, som omvald skånsk riksdagsledamot inför en ny mandatperiod, är att skapa förutsättningar för att den framåtsyftande företagarpolitik regeringen jobbat med under de senaste fyra åren kan fortsätta att utvecklas.

EU-samarbetet behöver bejakas. Låt oss se möjligheterna med frihandel och främja entreprenörskap. Det skapar jobb och tillväxt. Se till att kompetens och kraft stannar kvar eller ännu hellre söker sig till landsbygd och småstäder. Det är en viktig uppgift framöver.

Regeringens landsbygdspolitiska proposition, som lades fram av landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) i riksdagen i juni, har en bred bas att utgå ifrån. Sverige ska hålla ihop. Stad och land behöver varandra.

För mig som är uppväxt vid slätten intill Söderåsen, med starka band till landsbygdens folk, ter det sig obegripligt att med någon slags romantisk beskrivning av dåtiden, tro att man kan fjärma sig från det som sker i Europa eller för den delen resten av världen.

Det globala finns i det lokala och vice versa.

När jag läser en inbjudan till ett arrangemang som heter Lantliv på Farfars tid, som i dagarna ska äga rum på Kullahalvön, väcks intresse. Inte i första hand av nostalgiska skäl – det var absolut inte bättre förr. Men med perspektiv bakåt kan vi få insikter om den tid vi lever i och forma idéer och tankar för ytterligare utveckling. Arbetsmiljö, jämlikhet, teknik är sådant som blivit åtskilligt bättre sedan ”farfars” tidevarv. Det hade inte varit möjligt utan öppenhet och frihandel.

För egen del gör jag återkommande besök i skånska kommuner och företag. För en tid sedan besökte jag Sjöbo och fick information om det arbete som de fyra kommunerna Sjöbo, Tomelilla, Simrishamn och Ystad fram till nu jobbat med för att skapa ett innovationscentrum.

Hur kan detta arbete fortskrida om nu protektionistiska krafter, som exempelvis Sverigedemokraterna och Sjöbopartiet ges avgörande inflytande? 

Tidigare i år medverkade jag på ett stormöte i Grevieparken på Bjärehalvön, där fokus låg på att lyfta fram de gröna näringarnas potential för framtiden. Småföretagande, innovation, hållbar utveckling betonades.

Ett annat utvecklings– och forskningsarbete värt att lyfta fram är det som sker inom livsmedels- och klimatarbetet på Krinova i Kristianstad. Det handlar om klimatsmarta lösningar, på närproducerade livsmedel, att se möjligheter till samarbete med forskning och högskolor.

Den senaste mandatperioden har inneburit en välkommen kursändring av landsbygdspolitiken. I budgeten prioriteras områden som en aktiv näringspolitik, innovation och kunskapsutveckling, utbildning samt lokal och regional kultur. Det finns dock mycket kvar att göra. Även kommande regeringar måste fortsätta ta sitt ansvar för att hela landet ska leva.

För att lyckas med dessa satsningar behöver svenska företag och politiska företrädare vara aktiva och delaktiga i det nordiska och europeiska handelsarbetet. Att defensivt dra sig tillbaka och lämna walk over i dessa sammanhang, vore direkt kontraproduktivt. 

Bättre är att agera och vara pådrivande för att lyfta svenskproducerade varor och tjänster. Det skapar jobb, tillväxt och hållbar utveckling.

Per-Arne Håkansson (S)
Riksdagsledamot Skåne läns norra och östra
Ledamot av Näringsutskottet

Artikeln publicerades i Expressen 21 september 2018
https://www.expressen.se/kvallsposten/debatt-kvp/skane-kan-bekampa-omvarldsskracken/

facebook Twitter Email